Om Lancashire Heeler

I vår kennel finns den lilla engelska vallhunden Lancashire Heeler, faktiskt världens minsta vallhund. Denna energiska och gladlynta ras blir ca 25-30 cm i mankhöjd och de godkända färgerna är black and tan eller liver and tan.

På bilden är det den underbara hanen Jestikka Glenord, pappa till vår Hilda, som visas på utställning. Han får gestalta rasstandarden och vill du läsa den så klicka på följande länk:

https://www.skk.se/sv/hundraser/lancashire-heeler/

Rasstandard

Ännu en bild på en hund som absolut kan få gestalta rasstandarden och det är Limebrook's Blackpool Rock at Noon som vi födde upp men som ägdes av en annan person. Denna underbara hane vann en hel del i sitt liv men framförallt deltog han på Crufts som junior och blev då som första utländska hund 2:a bästa hane med reservcert!!!

Historik

Den har sitt ursprung i grevskapet Lancashire i nordvästra England, och förutom sin uppgift att valla kor så har den även hjälpt till att fånga råttor och vildkaniner. Heelern är oerhört snabb och intelligent och älskar aktiviteter av olika slag, förutsatt att den får vara med sin ägare och sin familj.
Rasen kan passa bra i såväl lydnads-som agilitysammanhang.

Hur är rasen?

Som ras är den signalkänslig och följsam men givetvis finns det individuella variationer som i alla raser. De allra flesta Lancashire Heeler är mycket trogna av sig och följer sin ägare vart man går.
En av rasens allra största passioner här i livet är mat, och det måste man som husse/matte komma ihåg. I övrigt lämpar sig Heelern för såväl gammal som ung som vill umgås med, och satsa på, sin hund.

Rasen och kofösning

Rasen är ju som sagt var ursprungligen en gårdshund och en kofösare. Det betyder att denna lilla hund måste besitta ett stort mod för att vilja och våga fösa de stora djuren framåt.

Färger: Black and tan...

 

Lancashire Heeler finns idag i två färger: dels är det den absolut vanligaste färgen som heter black and tan och dels är det den något ovanligare färgen som är liver and tan. Black and tan är den färg där hunden bär mest svart färg men har tecken av rostbrun karaktär i ansiktet, fjärilstecken på bröstet samt på benen och under svansen. Den som är liver and tan har samma typ av teckning men där är det svarta ersatt av en brun färg, med fördel mörkt brun och tanteckningen finns då kvar på samma sätt som på den som är black and tan.

Det har funnits fler färger men idag är det bara dessa två färger som är godkända. Det har dock funnits andra färger som ex blue and tan, fawn and tan och den som vi kallar gul, dvs gold.
I dagsläget finns det rätt många liver and tan hundar i Sverige men det har funnits och finns en hel del diskussion om den färgen. Under mina många resor till England med många samtal med uppfödare så har många, i min uppfattning, skrönor kommit fram om denna mytomspunna färg.

 

...liver and tan...

En del av dem har sagt att orsaken till att färgen har varit så sparsamt förekommande i England skulle vara att bönderna avlivade de valpar som bar den bruna färgen. Svaret på varför man gjorde det har varit att de bruna ansågs vara svagare och vekare och en del har sagt att när den leverbruna arbetade på gårdarna så var det allt för lätt att ta miste på den och en räv.Man har till och med hävdat att bruna hundar ofta har ett mjukare temperament och därför inte hävdar sig i ex arbetet som gårdshund.


En annan stor diskussion som pågått länge är den om huruvida man kan para liver med liver, dvs två bruna hundar med varandra. De jag känner i England har konsekvent hävdat att det bör man inte göra. Även där har teorierna varit skiftande men de flesta har sagt att färgen kan bli blaskig. Sverige har redan haft en  everfärgad parning och valpar har fötts alla friska och pigga och alla är bruna. Det har nämligen påpekats att det fanns stor risk för att det kunde födas gula valpar i en sådan kombination. I England vet jag också om en kombination där två bruna hundar parade sig och där föddes det också friska valpar.

Är det då en risk om det kommer fram gula valpar eller valpar av andra färger? Personligen tycker jag inte att det är en katastrof om vi får fram de gamla färgerna igen. Men det viktigaste är att komma ihåg att idag är det endast två färger som är godkända och det är black and tan och liver and tan.

...gula Heeler...

Vi har i Sverige haft en kull där två gula heeler föddes. Det var i en kombination med två black and tan föräldrar, Embages Merry Marx och Embages Comical Cate. Det föddes en gul hane och en gul tik. Den här gula färgen tros härröra från en hund vid namn Broadfield Chainy. Tittar man då i stamtavlan av ovanstående svenska kombination så kan man se att det faktiskt stämmer för där finns The Tramp of the Embages med i båda hundarnas stamtavla och där bakom alltså Broadfield Chainy bakom båda föräldradjuren.
Jag har också hört av en del färgkunniga att man kan se på vissa LH att de har en ljusgul färg i sin tanfärg och att de då skulle kunna producera gult. Det finns dock inget säkert belägg för det.

Tumtecken

Det är önskvärt med något som kallas för tumtecken. Det är en fläck på framsidan av tassarna/ handlederna bestående av svarta eller bruna hårstrån beroende på pälsfärg. Rasklubben har sagt att vi gärna vill bevara tumtecken.

 

Ståndöron eller tippöron

Heelern kan ha både ståndöron eller tippöron. Standarden är dock noga med att föreskriva följande:

" Öronen skall vara alert lyfta, lätta tippöron, eller ståndöron. Hängande öron utan något lyft i basen är inte önskvärt."